<3

Hjärtat är ett konstigt organ, ena stunden är man lycklg och glad sen läser men nåt och tårarna börjar rinna och hjärtat värker. Jag saknar min mamma så de gör ont, jag saknar att bara lyfta på luren och ringa och snacka ingenting med henne...jag känner mej så ensam =(
Jag länktar upp men när jag väl är där så känns de så fel, känns inte som mitt hem nå mer för det fattar en väldigt stor detalj, ingen mamma....
Men jag kan inte beskriva i ord hur tacksam jag är över att jag fått 20 år med dej, du har format mej till den jag är idag!!
Ligger på nätterna och tänker på hur de ska bli när jag blir gravid, vart ska jag ringa om råd och hjälp då? jag vill ju ha hjälp av mamma, jag vill uppfostra mina barn så som du har uppfostrat mej!! När jag gifter mej då?! Vem ska hjälpa mej då?
Fan så här skulle inte livet vara juh, de är så fel...

Älskar dej Matti, tack för att du orkar med mej...du är mitt stora stöd i livet!!
Tack till mina underbara vänner som finns där för mej...fast dom kanske inte vet de men utan er skulle jag gått under, ni vet vilka ni är!!

Love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0